jagkarro

Jag sitter nu har, efter att ha lamnat Fridan i barnehagen, och lyssnar till ljudet av hushållerskans dammsugare. Hon ar uppe på loftet, dar det ar hela en och en halv meter i takhojd och man latt kommer fram bara man går bojd i nittio grader. Dar dammsugar hon nu. 65 år och polack. Det ar tur att hon ar dålig på språket så hon inte kan forhandla om sin lon. Då kommer man lattare undan med ett par, tre hundringar for de fem timmar det tar henne att svabba alla våningar. Att hon ar gammal ar bara bra, det gor henne tacksam. For det ska hon vara. Hon ar ju faktiskt bara polack. Vem skulle annars anstalla henne?

I barnehagen var det lite skvaller på gång. Jag blev anfortrodd att den konstiga mamman till den konstiga lilla flickan nu hade hittat på att den konstiga lilla flickans konstiga storebror inte skulle få något nytt PlayStation, då den konstiga mamman tyckte att det inte var bra for hennes sexårige son att parkera sig framfor teven varje dag. Forfarligt! Inte konsigt att det ar en konstig familj. Och den stackars flickan får ju inte ha rosa prinsessklader, då hon bara går i arvda klader från hennes broder. Inte konstigt att hon bara vill leka "killekar" och leva om och bara vara stokig. Och vad ska det bli av hennes konstige storebror? Vad ska han leka med nar alla andra får sitta vid sina Nintendo Wii och PlayStation 3 och spela mordarspel? Ska han leka med dockor? Ja, det ar en konstig pojke. I en konstig familj som kor runt i en gammal Volkswagen helt från mitten på nittiotalet och bor i ett rodmålat kråknaste mitt vid stora vagen. Det kanns ju inte helt okej att de medvetet valjer att smutsa ner omgivningen, då alla vet att deras sjalvvalda stil passar dåligt till alla splitternya -09bilar och topprenoverade, hypermoderna vita villor. Dåligt! Kan de inte gora som andra och skaffa den konstiga pappan ett jobb dar han tjanar miljonbelopp, så mamman kan vara hemma och bjuda de andra hemmamammorna på kaffe och skvallra om någon annan konstig familj och sen inte halsa på varandra nar man ses på centrum och om man andå skulle råka halsa så får man bara prata om hur mycket golf man spelar eller hur mycket mannen tjanar. Allt medan barnen springer i rosa och blått i barnehagen. Den konstiga familjen skulle bli så mycket mer omtyckt då. Men det fattar de inte. De ar bara konstiga. Konstiga och fattiga. Usch.

Ursakta att det inte ar prickar over ö och ä i detta inlagg, men då måste man gora ett extra knapptryck och det ar ingen hemma som kan gora det åt mig.