Hundra år i graven

Att vara fresh i kropp och knopp och hinna fylla 105 år innan man somnar in är en bragd värd medalj. Idag gick ett sekel ur tiden när gamla tant Agnes valde att packa ner alla minnen från två världskrig, ett kallt krig, en Titanic-krasch, när radion kom, när den svartvita teven kom, när färgteven kom, när Kennedy vänstrade med Monroe, när månen bestegs, den äkta Elvishysterin, den äkta ABBAhysterin, frisyrer från 1920-talets slickade kringelknutar till 80-talets våffellockar, när människan gick från att själv mjölka sin egen ko innan frukost till att köpa multiproducerad högpastöriserad low-fat-mjölk på ett supermarket... ja, egentligen allt som en annan bara läst om i historieböckerna, och resa vidare till Stället vi inte vet. Min sandstrand. Det var ett bra sekel som förtjänar en redig öl på den där stranden. Lilla Agnes, sov så gott.


Kommentarer
Postat av: Ida

Tack karro för dessa fina ord om lilla Agnes. Sitter på jobbet och fick tårar i ögonen, man tänker ju som inte på allt hon varit med om men shit vad hon har upplevt saker...en levande historiebok.

2009-02-06 @ 11:21:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0