Babyboom
År 2008 är härmed utsett till Bebisåret. Under hela mitt liv har jag bara haft nån kusin här eller en granne där som tryckt ut en liten en, men detta året är av helt ny karaktär. Nu är det mina jämnåriga som börjar göra familjer. Det är heller inte en eller två bebisar som tänker titta ut, jag känner hela sex par som gett sig ut på banan. Tre knoddar har redan fått skåda solens ljus - Selma, Edwin och Vetle. Sen är det tre sommarkids kvar...
För en som inte ens hunnit haffa en karl är det här ett stresshormonpåslag och desperationen står mig i halsen. Hej alla, vad hände med att skaffa utbildning, karriär, se världen och sen få tjockmage? Aahh, nya tider och jag ligger efter. Trots mina fjuttiga 22 år (för det är fjuttigt i det här sammanhanget) har jag redan övervägt nätdejting. Det funkar ju för alla andra, varför inte jag? Men jag är rädd att få myskomail från hemmaboende, acnebesvärade 30åringar som beställer hem pizza via nätet. Jag är för trevlig och skulle besvara mailet, sen skulle han vilja att jag kom hem på besök och såg hur han bodde. Jag skulle inte imponeras av källarrummet med 22' TVn, den nedslitna läderfåtöljen, affischen på Pamela, svettodören och hans crackslip. Kanske jag skulle gillat hans Playstation, men knappast i det här sammanhanget. Ändå skulle jag slänga den totalt idiotiska kommentaren -Schysst ställe! och lite hurtigt slå mig ner på ett bord med julduken från ifjol. Sen skulle jag vara fast. Han skulle ha fyra olika låskombinationer på dörren ut ur rummet och jag skulle hållas som slav där utan att någon skulle veta var jag var. Alla skulle vara så upptagna med sina nya bebisar att ingen skulle leta och jag skulle till slut dö pga. förätning på pizza (alternativt kvävts under honom vid en av hans aktivitetslekar... uääh..).
Nej match.com, det blir inget av. Snart är det helg och Umeå Open, det löser sig!
För en som inte ens hunnit haffa en karl är det här ett stresshormonpåslag och desperationen står mig i halsen. Hej alla, vad hände med att skaffa utbildning, karriär, se världen och sen få tjockmage? Aahh, nya tider och jag ligger efter. Trots mina fjuttiga 22 år (för det är fjuttigt i det här sammanhanget) har jag redan övervägt nätdejting. Det funkar ju för alla andra, varför inte jag? Men jag är rädd att få myskomail från hemmaboende, acnebesvärade 30åringar som beställer hem pizza via nätet. Jag är för trevlig och skulle besvara mailet, sen skulle han vilja att jag kom hem på besök och såg hur han bodde. Jag skulle inte imponeras av källarrummet med 22' TVn, den nedslitna läderfåtöljen, affischen på Pamela, svettodören och hans crackslip. Kanske jag skulle gillat hans Playstation, men knappast i det här sammanhanget. Ändå skulle jag slänga den totalt idiotiska kommentaren -Schysst ställe! och lite hurtigt slå mig ner på ett bord med julduken från ifjol. Sen skulle jag vara fast. Han skulle ha fyra olika låskombinationer på dörren ut ur rummet och jag skulle hållas som slav där utan att någon skulle veta var jag var. Alla skulle vara så upptagna med sina nya bebisar att ingen skulle leta och jag skulle till slut dö pga. förätning på pizza (alternativt kvävts under honom vid en av hans aktivitetslekar... uääh..).
Nej match.com, det blir inget av. Snart är det helg och Umeå Open, det löser sig!
Kommentarer
Trackback
